llilllemor

Jag är sjukt besviken och lite förbannad. Var först bara förbannad men har lugnat mig nu och är mest bara besviken. Jag har alltid trott det bästa om folk och känner att (nästan) alla är värd åtminstone en andra chans. Jag undrar när jag ska lära mig att folk aldrig någonsin kommer sluta att förvåna en, men samtidigt vill jag inte lära mig att sluta lita på att folk kan ändra sig. Jag vill tro att alla kan ändra sig bara de vill och så länge det finns någon som tror på dem.

Är hos mamma och har sett film och bara tagit det  hur lugnt som helst, verkligen välbehövligt. Imorgon är det nyår och all stress som det kommer att innebära men det blir nog bra:) Blir nog mysigt.

Ska skrapa aplott och sedan sova, puss på alla :)