wake me up

Det finns inte alls ord som kan förklara vad jag känner. Min bror är bäst i hela världen och den enda som ens kan föreställa sig hur pissigt allt känns. Sen har jag en pojkvän som jag inte skulle klara mig en sekund utan, han räddade min kväll och är förbannat underbar. Sen så har jag ju vänner som är sanslöst bra! Ankan och Linnet är grymma och sen så har oväntat folk varit underbara, t och b ska också ha en eloge.

Nu ska jag försöka tänka på roligare saker (hur nu det ska gå, fråga mig inte) och förhoppningsvis få mig lite sömn för imorrn äre matteprov äckligt tidigt. bleeee.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0