llilllemor

Har hittat tillbaka till Ume igen. Jag flyttar snart och det känns helt overkligt. Längtar verkligen hur mycket som helst. Börjat planera hur mitt rum ska se ut också. Det blir spännande. Känns som att det kommer sluta med en ljusare fondvägg. Nu är väggarna i mitt rum mörkbruna så kanske bara gör en ljusbrun vägg eller så målar jag tre väggar ljusbruna och lämnar en mörk kvar. Jag vet inte? Vad blir bäst?

Såg det nya roliga "hål i väggen" på sexan. Tyckte det var lite små humor, fast jag brukar ju skratta åt det mesta men ändå. Björn var ju med och honom måste jag få erkänna att jag är ganska kär i och Herngren är ju humorn han själv.

Packat ner ännu mera kläder nu så jag får väl gå naken i skolan fram tills det att jag flyttar. Nä, jag har faktiskt lämnat kvar lite kläder i garderoben så att jag inte fryser ihjäl. Det har ju börjat bli vinter. MINUS grader och jag bara skakar på huvudet. Inte än, snälla inte än. Nu är längtan utomlands större än nånsin. Jag hoppas verkligen att det blir av på lovet men jag känner ju min far. Det lovas mycket men det är inte allt för ofta som det faktiskt blir som han har sagt, håller tummarna iaf.

För tillfället lever jag på alla andras kärlek. Jag mår bra av att se folk äckligt kära och jag blir lycklig för deras skull men samtidigt så saknar jag det själv. Jag vill liksom bara få ha känslan, att springa runt och le sådär fånigt bara jämt. Jag har tyckt att det varit så inåt helvete skönt att vara singel och göra som jag vill, när jag vill. Men det kanske varit för länge nu? Nu är jag ju sugen på att springa och gifta mig, skaffa barn och köpa hus.... nästan. Om man bara kunde få blanda lite och få det bästa av två världar. Nej, jag ändrar mig nu och direkt. Jag vill inte vara bunden till nån, behöva tänka för två eller bråka om allt och inget. Jag vill inte vara kär, inte nu, inte imorrn. Sen, inte nu.